Vad innebär betydande omfattning
När samhällsbyggnadsprocesserna allt mer fokuserar på att göra tillägg och ändringar i redan bebyggda miljöer, ökar risken för konflikter mellan nytt och gammalt. Johan Larsson redogör för ett antal avgöranden som berör frågan om under vilka förutsättningar en detaljplan kan anses medföra betydande olägenheter för omgivningen — en fråga som, mot bakgrund av den senaste tidens vad innebär betydande omfattning av rättspraxis, bör lyftas fram redan tidigt i projekten.
Enligt 2 kap. Bestämmelsen ger uttryck för det s. De olägenheter som avses definieras inte i PBL, men enligt lagmotiven kan det handla om t. Betydande olägenheter relaterade till själva användningen av ett område, ett byggnadsverk etc. Se prop. I denna analys diskuteras innebörden av begreppet och den prövning som ska göras i detaljplaneärenden, utifrån ett urval av avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen MÖD.
Utöver detta kommenteras även ett avgörande från Högsta domstolen HD som kompletterar MÖD:s praxisbildning på området. Inledningsvis ska nämnas att omgivningskravets utformning innebär att det ska tillämpas i ett antal olika ärendetyper enligt PBL — från planläggning till detaljutformning av enskilda byggnader, andra anläggningar, skyltar och ljusanordningar.
Betydande olägenhet i PBL – vad måste man tåla, och var?
Kravets utformning gör att det är tillämpligt oavsett om åtgärden i fråga omfattas av lov- eller anmälningsplikt eller inte. I MÖD [1] hade Stockholms kommun antagit en detaljplan för ett antal fastigheter belägna på Kungsholmen i Stockholm. Detaljplanen medgav bland annat att ett nytt gårdshus uppfördes på fastigheten A. Gårdshuset skulle uppföras på ett befintligt gårdsbjälklag som bestod av en öppen friyta, underbyggd med butikslokaler och garage, i princip motsvarande två våningsplan.
Det nya gårdshuset skulle placeras parallellt med det befintliga gårdshuset på B. Avståndet mellan fasaderna på byggnaderna skulle som minst uppgå till c:a 15 meter. Planen medgav att balkonger, loftgångar, burspråk, förråd och liknande fick uppföras till ett största djup av 1,8 meter från fasadliv på det nya gårdshuset. Detaljplanens reglering av den tillkommande byggnadens höjd skulle enligt kommunen motsvara en byggnad med mellan två och sju våningar.
En bostadsrättsförening, som var ägare till grannfastigheten B, överklagande antagandebeslutet. Överklagandet grundades på att gårdshuset dels skulle innebära en betydande skuggning av lägenheter i föreningens befintliga gårdshus på fastigheten B, dels betydande insyn i desamma på grund av att golvnivåerna i den nya byggnaden skulle vara belägna på en högre nivå än lägenheterna i gårdshuset på fastigheten B.
Föreningen anförde också att det var möjligt att ge den tillkommande byggnaden en alternativ placering som vad innebär betydande omfattning en mindre negativ påverkan på lägenheterna i föreningens byggnad än den placering som den tillkommande byggnaden hade getts i planförslaget. Mark- och miljööverdomstolen MÖD uttalar i domskälen att frågan om betydande olägenhet ska prövas utifrån förhållandena för det befintliga gårdshusets bostadsrättslägenheter, d.
Vidare konstateras att olägenheter i form av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden båda är sådana omständigheter som kan utgöra olägenheter i den betydelse begreppet har enligt 2 kap. Domstolen konstaterar därefter att bedömningen av vad som i det enskilda fallet kvalificerar en viss olägenhet som en betydande olägenhet ska utgå från områdets karaktär och förhållandena på orten och vidare att detta innebär att toleransnivån för vilken nivå av störningar som måste accepteras därmed är något högre i vissa fall än i andra.
Dataskyddsförordningen om konsekvensbedömningar och förhandssamråd
Mark- och miljööverdomstolen går sedan vidare till att konstatera att eftersom planområdet är beläget mycket centralt i Stockholm har de boende i bostadsrättsföreningen på fastigheten B haft att räkna med att det skulle uppföras ett bostadshus på innergården och att detta skulle placeras nära den befintliga bebyggelsen. I sammanhanget hänvisar MÖD till två tidigare avgöranden Mark- och den 25 november i mål nr P och den 24 februari i mål nr P Därefter konstateras att den dagsljusutredning som genförts inom ramen för planarbetet visar att det tillkommande gårdshuset skulle ge en påtaglig försämring av ljusförhållandena i befintliga lägenheter i gårdshuset på fastigheten B och att det, för de fyra lägst belägna lägenheterna, skulle innebära en dagsljusfaktor under en procent d.
Detta innebär dock inte enligt MÖD per automatik "vad innebär betydande omfattning" olägenheten ska anses vara betydande — markant minskat dagsljusinsläpp får nämligen tålas under vissa omständigheter. Efter detta konstaterar MÖD att detaljplanen varit tydlig i fråga om vilken påverkan som den skulle generera och avfärdar föreningens argument om alternativ placering utifrån konstruktionsmässiga förutsättningar.
Sammantaget fann MÖD att den ökade insynen och det minskade dagsljusinsläppet inte utgjorde betydande olägenheter i PBL:s mening med hänsyn till det centrala läget i Stockholm, och avslog därför föreningens överklagande. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 15 april i mål nr P 19 avsåg en detaljplan i de centrala delarna av Upplands-Bro kommun Kungsängen i Stockholms län.
Planen syftade till att förändra användningen av en obebyggd industrifastighet som omfattades av en byggnadsplan till område för bostadsändamål. Antagandebeslutet överklagades av ägarna till två grannfastigheter A och B som bl. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att den bebyggelse som planen medgav skulle göra att A nästan helt förlorade utsikten i ett väderstreck och dessutom skulle medföra en påtaglig ökning av insynen på B:s tomt på grund av att planen tillät uppförande av en ny byggnad om fyra våningar cirka 4 meter från gränsen till dennes fastighet.
Det var enligt MÖD fråga om relativt stora olägenheter — frågan var om de också var så pass påtagliga att de kvalificerades som betydande olägenheter i PBL:s mening. I domskälen konstaterar MÖD att planområdet är beläget i en tätort förhållandevis nära Stockholm, inom gångavstånd från en pendeltågsstation och att omgivningen är av blandad karaktär med både vad innebär betydande omfattning och höga bostadshus.
Varför finns bestämmelsen "verksam i betydande omfattning" i 57 kap 4 § inkomstskattelagen?
MÖD går vidare med att återge den kommunala ambitionen för området som uttrycks i översiktsplanen. Denna pekade ut planområdet som särskilt intressant för förtätning och vidare angavs att kommunens planeringsinriktning är att låta Kungsängen få skjuta i höjden. Därefter analyseras den gällande byggnadsplanen med slutsatsen att den varken innehåller någon begränsning av byggnadshöjd eller byggnadsarea, men innebär ett längre avstånd från gräns till mark som får bebyggas än den i målet aktuella planen.
Mot bakgrund av de ambitioner som uttrycks i översiktsplanen och att bebyggelsen som detaljplanen tillåter till sin karaktär ansluter till befintlig bebyggelse kommer MÖD fram till att det är fråga en utveckling som A och B haft att förvänta vad innebär betydande omfattning. Målet återförvisades till mark- och miljödomstolen för prövning av övriga invändningar som framförts mot detaljplanen.
Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 19 maj i mål nr P gällde en detaljplan för kvarteret Dagfrid i en centralt belägen del av Uppsala. Planen möjliggjorde uppförande av en bostadsbyggnad i vinkel med en nockhöjd om c:a 17 meter och en upphöjd vistelseyta på c:a 4,5 meters höjd relativt befintlig marknivå. Den nya byggnaden skulle uppföras med vistelseyta och flygel på ett minsta avstånd om 4,5 meter från närmaste radhus nordväst om planområdet, belägna på i princip samma marknivå som den nya byggnaden.
Antagandebeslutet överklagades av bl.