Miljöbalkens grundpelare
Miljökonsekvensbeskrivning MKB används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Det första landet där miljökonsekvensbeskrivningar användes var USA. Idag tillämpas nationella krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid genomförande av olika projekt och för olika verksamheter i hela världen. En strategisk miljöbedömning är ett överordnat arbete för att utvärdera miljökonsekvenser av en policyen plan eller ett program och dess alternativ.
Det innebär att den i sin tur kan "miljöbalkens grundpelare" ett flertal projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivning sedan kommer att utföras. I den europeiska unionen EU krävs sedan i princip miljökonsekvensbeskrivningar för alla projekt som väsentligen kan påverka miljön. Vissa undantag kan tillåtas, bland annat för projekt av betydelse för respektive lands försvarsmakt.
Ursprungligen framfördes kraven i Europarådets direktiv förmen reglerna klargjordes och skärptes delvis av senare direktiv, bland annat för att införliva bestämmelser från Århuskonventionen. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva dessa direktiv i sina lagstiftningar, men har rättighet att införa strängare miljöskyddsregler än de minimikrav som direktiven föreskriver. Följande artiklar innehåller fler och mer detaljerade krav, och bilagor föreskriver verksamheter som skall omfattas av kraven.
Bland annat anges i punkt 3 i artikel 4 att "exploatören" åtminstone skall beskriva projektet inklusive dess lokalisering, utformning och omfattning samt planerade åtgärder för att undvika eller minska väsentliga negativa effekter, samt tillhandahålla "de data som krävs för att påvisa miljöbalkens grundpelare bedöma den huvudsakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra".
Miljöbedömning är en process där syftet är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Enligt svensk lag krävs "miljöbalkens grundpelare" miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som kan ha betydande påverkan på miljön. Den grundläggande regleringen finns i miljöbalkens 6 kapitel, med kompletterande bestämmelser i förordning.
En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt lag [ 6 ] innehålla:. Lagtexten reglerar inte exakt vilken omfattning beskrivningarna i MKB:n ska ha. Det avgörs i praktiken av samrådsprocessen där berörda parter får komma till tals.
Miljöbalken – lagstiftning som ska främja hållbar utveckling
I den numera upphävda förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar framgick formellt vad som särskilt skulle beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen. I praktiken är ändå nedan fortfarande relevant. En viktig del av arbetet med miljökonsekvensbeskrivning är samråd. Samråd är lagstadgat och krävs för alla MKBer som görs enligt miljöbalken. Det gäller MKB för planer och program.
Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör "miljöbalkens grundpelare" så att man kan ta hänsyn till synpunkterna i det fortsatta arbetet. Ett bra i tidigt samråd där man tagit hänsyn till synpunkter minskar risken för överklaganden [ 10 ]. Samråd sker alltid med Länsstyrelse, kommun och ofta även med statliga myndigheter och miljöorganisationer.
Vad gäller allmänheten sker alltid samråd med direkt berörda, fastighetsägare eller närboende. I större projekt med betydande miljöpåverkan sker samråd med en större del av allmänheten. Det finns olika metoder för samråd och ett vanligt sätt är att skicka brev till direkt berörda miljöbalkens grundpelare bed dem skicka in synpunkter. Ett annat sätt är att ordna Öppet hus med information och annonsera om detta i tidningar.
Vanligt är också att ställa ut skärmar på bibliotek.
Skillnaden mellan nya och gamla 6 kap miljöbalken
Det finns också metoder där människor kan vara delaktiga och bidra med förslag mer konkret. Sådana samråd sker vanligen i mer övergripande planering, ofta kallade medborgardialog, där man vill ha in kommun- eller regioninnevånares kreativa förslag [ 11 ]. Med tiden har man insett att många aldrig deltar på Öppet hus, En metod som därmed blivit vanligare på senare tid är "uppsökande dialog" där man antingen "knackar dörr" och pratar med människor eller placerar sig där de passerar vid mataffären eller busstationen.
Ju tidigare synpunkter på planerna kommer in till kommun eller verksamhetsutövare desto större möjlighet är "miljöbalkens grundpelare" att ta miljöbalkens grundpelare till dem i arbetet. Om det kommit in synpunkter i samrådet som ej tillgodosetts är det också enklare att överklaga senare om man inte är nöjd. Det är inte ovanligt att det uppstår protestgrupper i sent skede när arbetet kommit långt och är mycket dyrt att ändra.
I många fall hade det varit betydligt enklare att anpassa om man fått in synpunkten tidigt. För den som är intresserad av att följa vad som händer i närområdet är det inte helt lätt att få en samlad bild men kommunen har information om detaljplaner på sina webbsidor.
Europeiska unionens tre pelare – Wikipedia
En början till lista finns nedan. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt.