Läs- och skrivutveckling

Här hittar du Specialpedagogiska skolmyndighetens mall för pedagogisk kartläggning och utredning av läs- och skrivsvårigheter, samt fördjupad information och instruktioner till varje avsnitt i utredningsmaterialet. Specialpedagogiska skolmyndighetens material "Pedagogisk kartläggning och utredning av läs- och skrivsvårigheter" utgår från den fonologiska förklaringsmodellen.

Det är främst till för att utreda avkodningssvårigheter och syftar till att identifiera vilka pedagogiska insatser på skol- grupp- och individnivå som möter elevens behov.

Kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivdidaktik

I enlighet med Skolverkets rekommendationer om utredning av elevs behov av särskilt stöd, innehåller materialet en kartläggning av skolsituationen och pedagogisk bedömning. En utredning av läs- och skrivsvårigheter kan således utgöra en del av en utredning av särskilt stöd. Materialet har en generell struktur för hur en utredning kan genomföras och utgår från ett relationellt perspektiv, samspelet mellan elev, lärare och lärandemiljö.

Utredningsmaterialet kan användas i sin helhet eller i valda delar, till exempel enbart kartläggningsdelen. Materialet kan även ge underlag till läs- och skrivutveckling ställa en dyslexidiagnos. Det åligger den som utreder om man vill eller kan ta ställning till att ställa diagnosen dyslexi. SPSM rekommenderar att den som ställer diagnosen dyslexi är specialpedagog eller speciallärare, och har en fördjupad kompetens inom områdena läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och utredningsarbete.

Rektor kan i samråd med elevhälsan ta beslut om att genomföra en pedagogisk läs- och skrivutredning. Utredningen ska ge en god bild av elevens läs- och skrivförmåga och bör genomföras i samverkan med elevhälsan.

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek

Syftet med utredningen är att identifiera vilka pedagogiska insatser på skol- grupp- och individnivå som möter elevens behov. Frågeställningen i en läs- och skrivutredning kan ge svar på om svårigheterna handlar om generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Utredningen ger förutsättningar för rätt åtgärder på skol- grupp och individnivå. Dyslexi innebär läs- och skrivutveckling vissa språkliga funktioner är nedsatta som är viktiga för att kunna koda av språket med skrift.

Dyslexi är ärftligt och förekommer hos cirka 5—8 procent av befolkningen. Generella läs- och skrivsvårigheter förekommer hos cirka procent av befolkningen och orsakas, till skillnad från dyslexi, av flera olika faktorer. Det kan handla om medicinska orsaker som hörsel- eller synnedsättning, tillfälliga eller bestående koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller brister i undervisningen.

Dyslexi har genom åren definierats på olika sätt. Numera anser man att dyslexi beror på brister i fonologisk medvetenhet och bearbetning. Två vanliga definitioner av dyslexi är formulerade av Høien och Lundbergs och Lyon, Shaywitz och Shaywitz Båda definitionerna betonar att dyslexi inte påverkar språket generellt utan att det handlar om att ha svårt att avkoda och att stava.

Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever

De betonar också att svårigheterna är medfödda och inte beror på brister i undervisningen. Och man poängterar att svårigheterna är direkt knutna till läsning, inte till någon annan nedsättning i utvecklingen. Det krävs ingen diagnos för att en elev i läs- och skrivsvårigheter ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Läsningens grunder i praktiken Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek, NCS, arbetar för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.

The simple view of writing svenska Läslyftet i förskoleklassen och lågstadiet är en kompetensutveckling med tydlig koppling till elevers tidiga läs- och skrivutveckling baserad på aktuell forskning.

Skrivutveckling stadier Läs- och skrivutveckling 4 Läs- och skrivutveckling I det här momentet får du läsa om: • Den tidiga språkanvändningens betydelse fr läs- och skrivutvecklingen.

Det centrala är inte om nedsättningen medför en diagnos eller inte, utan att man har svårigheter och behöver stöd i sitt lärande. Det är inte reglerat vem som har rätt att ställa en dyslexidiagnos. Den som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan ställa diagnosen. Inom hälso- och sjukvård ställs medicinsk diagnos enligt ett klassifikationssystem.

Skolan ska inte använda sjukvårdens klassifikationssystem, men skolan ska utreda, känna igen och konstatera en svårighet som till exempel dyslexi. Personer inom en och samma profession har olika kompetens för att göra läs- och skrivutredningar.

Pedagogisk kartläggning och utredning av läs- och skrivsvårigheter

Kommuner och regioner har valt olika sätt att genomföra läs- och skrivutredningar. Om utredning av dyslexi på Vårdguidens webbplats. En kartläggning beskriver hur en elevs styrkor och svårigheter ser ut på skol- grupp- och individnivå. På skolnivå kan det handla om hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar sina resurser. På gruppnivå kan det handla hur lärmiljö och undervisning är organiserade.

På individnivå kan man belysa tidigare extra anpassningar och vad de har lett till. I den kartläggningen kan också elevens och vårdnadshavares uppfattning ingå. Självklart är det nödvändigt att ta del av elevens perspektiv. Målet med samtalet är att ta del av elevens erfarenheter, tankar och åsikter. Ofta har eleven själv också konkreta förslag på hur lärmiljön kan utvecklas.

Lärare och andra vuxna samtalar i många olika sammanhang med elever, men det finns utmaningar och möjligheter i läs- och skrivutveckling ett utforskande samtal. Vissa elever uppskattar lugnet och strukturen i ett avgränsat samtal.