Vad röstar olika yrken på
Rösträtt och valdeltagande är kärnan i en demokrati. Hur många och vilka som röstar är därmed viktiga indikatorer på hur demokratin fungerar. I Sverige är valdeltagandet högt, men det finns skillnader mellan olika grupper. Utbildning, inkomst och yrke är faktorer som spelar in i vem som deltar politiskt. Med tiden har undersökningarna blivit mer omfattande, och så även forskningen på området.
Det är viktig kunskap, menar Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han har tidigare arbetat med SCB:s valundersökningar och forskar om valdeltagande och andra former av politiskt beteende.
Yrken och framtid
Ju fler som röstar, desto mer representativt. Därför är det grundläggande att medborgarna uttrycker sin vilja genom att rösta. Richard Öhrvall forskar om ungas valdeltagande, villkor för politiker på lokal nivå samt social tillit.
Foto Anna Valentinsson. Sedan har det hänt en hel del i valdeltagandet. Sedan dess har valdeltagandet ökat, från 54 procent till 87 procent Det är ett högt deltagande internationellt sett. Över tid har skillnaderna i deltagande mellan grupper minskat, även om utvecklingen inte varit spikrak. Det finns dock fortfarande skillnader, och det är samma grupper som är mer eller mindre röstbenägna.
Resursstarka grupper röstar i störst utsträckning.
Kakor på scb.se
Det handlar om högutbildade, höginkomsttagare, tjänstepersoner och sysselsatta. Omvänt är andelen röstande lägre bland lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare och arbetslösa. Just utbildningsnivå har ett starkt samband med valdeltagande. Men det är inte klarlagt hur stor betydelse själva utbildningen har, om alls någon.
Vem röstar i Sverige?
En annan utmärkande skillnad är den mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda röstar en mindre andel. I valet handlade det om en skillnad på 16 procentenheter, enligt SCB:s statistik. Det finns också mindre skillnader mellan könen. Totalt sett röstar kvinnor i något större utsträckning än män. När det kommer till ålder så är valdeltagandet lägre bland de allra yngsta och äldsta.
Valsystemet är en av dem. Ett proportionellt valsystem har en positiv effekt. Valdag på en söndag och förtidsröstning kan också ha betydelse. Amerikanska studier har visat att regn på valdagen kan påverka röstdeltagandet.
Yrkesguiden - Alla yrken A-Ö
Richard Öhrvall med kollegor har undersökt detsamma i en svensk kontext men inte hittat något samband. Det kan bero på skillnader mellan valsystemen. Valdagen är dessutom inte på en söndag som här i Sverige. Man kanske är på väg från jobbet en tisdag, det är köer till vallokalen och regnet vräker ned. Individuella och kontextuella förklaringar har större betydelse.
Till exempel socioekonomisk status, intresse för politik, social omgivning och normer. Det finns teorier om röstande som en vanehandling där det första valet i livet har betydelse för att rösta senare. Richard Öhrvalls forskning visar dock att det första valet inte har den betydelse man tidigare trott. Däremot spelar den sociala omgivningen in.
Foto Roland Magnusson. Några bor fortfarande hemma och går på gymnasiet medan andra har flyttat hemifrån. Valdeltagandet är lägre i den senare gruppen då de inte har samma trygga nätverk omkring sig. Men skillnaderna jämnar ut sig vid senare val.