Virus med ont i huvudet
Hjärnhinneinflammation, meningit, är ett ovanligt tillstånd som i de flesta fall beror på en infektion med virus eller bakterier.
Sjukdomsinformation om virusinfektioner i centrala nervsystemet
Hög feber och kraftig huvudvärk är de vanligaste symptomen. Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation kan snabbt utvecklas till ett livshotande tillstånd om den inte behandlas. Hjärnhinneinflammation kallas även för meningit och innebär att de hinnor som omger hjärnan och ryggmärgen meningerna har blivit inflammerade. Om både hjärnan och hjärnhinnorna är inflammerade, kallas tillståndet för meningoencefalit.
I de flesta fall beror inflammationen på en infektion. Symptom på hjärnhinneinflammation är bland annat hög feber, kraftig huvudvärk och nackstelhet, men hos små barn och äldre kan symptombilden vara otydlig. Sjukdomsförloppet är som regel snabbare och allvarligare vid bakteriell hjärnhinneinflammation än vid en inflammation som beror på virus. Hjärnhinneinflammation kan ha många orsaker.
Vanligast är infektion med virus eller bakterier i det centrala nervsystemet. I sällsynta virus med ont i huvudet orsakas infektionen av svampar eller parasiter. Även cancer, läkemedel samt SLE en autoimmun sjukdom kan ge upphov till meningit. Haemophilus influenzae, Hib Hib-infektioner är ovanliga numera, då de flesta är vaccinerade. Det förekommer även att andra bakterier orsakar hjärnhinneinflammation, till exempel sådana som normalt finns i tarmen eller på hud och slemhinnor, men det är mer sällsynt.
Hjärnhinneinflammation
Meningit och meningoencefalit kan även förekomma som en komplikation vid andra virusinfektioner, som influensa eller covid Olika smittämnen har olika spridningssätt. Meningokocker, pneumokocker och Haemophilus influenzae är de bakterier som ger svårast sjukdom. Dessa sprids genom direktkontakt, det vill säga att smitta sker vid kontakt med en smittad person.
De kan både finnas hos en sjuk person och hos symptomfria smittbärare. Borrelia och TBE-virus överförs via fästingbett, och listeria kan finnas i livsmedel som har hanterats felaktigt. Enterovirus kan dels smitta vid förtäring av kontaminerat livsmedel eller dricksvatten, dels spridas direkt från person till person.
Hjärnhinneinflammation: Symptom & Behandling · Min Doktor
Sjukdomsförloppet varierar beroende på vilket smittämne det rör sig om. Det är viktigt att söka vård omgående vid symptom på hjärnhinneinflammation, eftersom tillståndet snabbt kan försämras. Det är vanligt att insjuknandet har två faser. I den första fasen kan till exempel förkylning, illamående och diarré, öroninflammation eller influensaliknande symptom ses.
Några dagar till någon vecka senare uppträder symptomen på hjärnhinneinflammation. Både virusorsakad och bakteriell meningit ger upphov till svår huvudvärk och hög feber. Många får även ont i nacken, illamående, kräkningar, yrsel och ökad känslighet för ljud och ljus. Förvirring, nedsatt medvetandegrad, kramper och andra neurologiska symptom är tecken på allvarligare påverkan på centrala nervsystemet.
Meningokockinfektion leder dessutom ofta till sepsis blodförgiftning. Blödningarna kan vara små som nålstick eller bli upp till ett par centimeter stora. Sepsis uppträder även i samband med pneumokockinfektion. Vid hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier brukar symptomen snabbt förvärras.
Hjärnhinneinflammation – symptom, orsaker och behandling - Kry
De kan bli livshotande inom bara några timmar eller någon dag. Hjärnhinneinflammation som orsakas av virus utvecklas som regel långsammare. Virusorsakad hjärnhinneinflammation kan läka av sig själv utan komplikationer, men också den här formen av hjärnhinneinflammation kan ibland bli allvarlig.
Vid bakteriell meningit är det bråttom att inleda behandling. Därför görs som regel de olika undersökningarna samtidigt som behandlingen påbörjas. Utifrån undersökningsresultaten kan sedan åtgärderna anpassas för det aktuella smittämnet. Provtagning från ryggmärgsvätskan likvorden vätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Ingreppet kallas för lumbalpunktion.
Vid meningit ses olika förändringar i vätskans sammansättning, som kan ge en fingervisning om vilken typ av infektion det rör sig om. För att ta reda på vilket smittämnet är utförs olika mikrobiologiska analyser av ryggmärgsvätskan.