Hur finansieras en ideellorganisation
Så kan framtiden se ut för ideella organisationer
Landets ideella organisationer står inför nya utmaningar och möjligheter i samband med det stora förändringarna som präglar dagens samhälle. Här kan du ta del av aktuella rapporter som belyser frågeställningar kring kärnverksamheten som förtroende, finansiering, organisationen och medborgarna samt ledarnas syn. En viktig slutsats: Alla ideella organisationer bör ha en strategi över en årsperiod där man tydliggör hur man ska förhålla sig till de nya samhällsförändringarna.
Förtroende är kanske den viktigaste förutsättningen för finansiering av ideell verksamhet.
Ny utbildning om finansiering för tillväxt i ideella organisationer
En återkommande undersökning som PwC gör tillsammans med FRII och undersökningsföretaget Novus visar att förtroendet är stabilt sedan vi först frågade Ca 6 av 10 säger att de har stort eller mycket stort förtroende för ideella organisationer. Enligt studien är denna nivå på ideella insatser stabil sedan då mätningarna gjordes första gången. Även om det är olika individer som ingår i de olika urvalen, är likheten slående och pekar på en klyfta mellan en majoritet av medborgare med hög tillit som tror på och engagerar sig i det civila samhället, och en mindre del som har en lägre tillit och inte engagerar sig i samma utsträckning.
Ibland kan det framstå som om ideell verksamhet har en hög grad av bidragsberoende. Beloppet motsvarar ungefär summan av alla medlemsavgifter till de ideella föreningar som ingår i HIO. Om den offentliga sektorns bidrag skulle upphöra skulle alltså medlemsavgifterna behöva dubbleras för att ge samma resurser. Detta är en aggregerad bild och skillnaden är mycket stor mellan olika föreningar.
Många är helt och hållet finansierade av sina medlemmar, medan andra nästan helt bygger sin verksamhet på offentliga bidrag. I rapporten pekar vi ut ett antal förändringar som sannolikt kommer att påverka förutsättningarna för hur ideell verksamhet i Sverige bedrivs och finansieras i framtiden. Andelen av hushållens resurser som går till ideell verksamhet minskar.
Även megatrender som digitalisering, globalisering och klimatförändringar påverkar både ändamålsverksamheten och finansieringen för ideella organisationer. Därför är det viktigt att varje organisation gör sina analyser och strategisk planerar sin verksamhet och sina resurser till sin verksamhet på års sikt. I PwC:s och FRIIs rapport Utmaningar och möjligheter för ideell sektor som bygger på svar från civilsamhällets ledare, finns kunskap som tyder på att det finns olika logiker för det personliga beslutet att bli medlem och valet att bli givare till en organisation.
Givandet i första hand styrs av tro på ändamålet och på organisationen. Medlemskapet är dock mer av en transaktion där kvaliteten på det man får tillbaka i form av verksamhet, företrädarskap och förmåner, styr beslutet att vara medlem. I rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren konstateras att andelen medlemsavgifter har sjunkit, medan andelen bidrag och gåvor från den privata sektorn har ökat.
Kanske är detta en indikation på en glidning från en folkrörelsemodell där medlemskapet står i hur finansieras en ideellorganisation till en annan modell? Enligt en studie från Ersta Sköndal Bräcke högskolatycks inte medlemsmodellen vara på återtåg. Majoriteten som engagerar sig ideellt är också medlemmar i en förening. Frågan om medlemskapet som grund för finansiering av ideell verksamhet och medlemskapets syfte, bör vara en strategisk fråga för alla ideella föreningar.
Medborgarnas i särklass största bidrag till ideell verksamhet i Sverige är det ideella arbetet som uppgick till ca helårsarbeten Enligt SCB ger det ett värde på den ideella insatsen på miljarder för Medan cheferna hur finansieras en ideellorganisation att de ideella främst arbetar med ändamålsarbete, anger de ideella medarbetarna i befolkningsstudien att de arbetar med administration.
Sannolikt hänger detta ihop med att samma uppgift tolkas som olika saker: Att boka en bussresa för föreningen och samla in namn och pengar kan ses som administration av den som gör jobbet, men som ändamålsarbete av den som tittar på det utifrån. Det kan också hänga samman med att rapporturvalet består av chefer i riksorganisationer där de ideellt arbetande sannolikt gör andra saker än i lokala föreningar.
Beträffande framtiden bedömer cheferna att det kommer att behövas fler ideellt arbetande.
Starta förening
Det är viktigt att varje organisation att ta ställning till om och hur man ska rekrytera ideell arbetskraft i framtiden. Men också att ta ställning vad den ska och bör göra. Enligt rapporten Utmaningar och möjligheter för ideel sektor har ledarna en positiv framtidssyn. En majoritet tror att tillväxten vad gäller finansiella resurser främst kommer från företag, men också privatpersoner.
Varje organisation måste göra sin egen bedömning och dessutom ta ställning till vad fortsatt eller förändrad finansieringsmix innebär för hot och möjligheter och hur olika former av finansiering påverkar handlingsfrihet och resursåtgång.
Dessutom bör organisationerna bestämma sig för vilka åtgärder, kompetenser och andra resurser som krävs för att skaffa sig en hållbar finansieringsmix. Text: Johan Sverker, PwC. Tillit och fördom FRII har tillsammans med PwC de senaste fem åren tagit fram en årlig rapport om förutsättningarna för finansiering av ideell verksamhet i Sverige. Staten, kapitalet eller medborgaren — vem finansierar civilsamhället?
Gavs ut i oktober och bygger huvudsakligen på extern statistik från SCB. Utmaningar och möjligheter för ideell sektor bygger främst på en undersökning av hur ledare inom civilsamhället och berättar hur de ser på förutsättningarna inom sina organisationer. Sök efter:.