Förbättra tillsynen hur vårdgivare sköter sitt arbete

Svensk hälso- och sjukvård står i dag inför en rad olika problem och utmaningar. Vård­köerna har fördubblats runt om i landet och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin BUP har så mycket som tredubblats.

Verktyg för förbättringsarbete och patientsamverkan

Det råder stor brist på vårdpersonal, i synnerhet på sjuksköterskor, vilket resulterar i stängda vårdplatser. Under hösten var över 2 vårdplatser stängda på grund av att det saknades personal. Detta framförallt bero­ende på sjuksköterskebrist. När vårdköerna växer sig så här omfattande blir vården ineffektiv och antalet undvik­bara vårdskador ökar. Situationen är så pass allvarlig att det i vissa fall inte ens finns möjlighet att leva upp till patientsäkerhetslagen.

Det är helt oacceptabelt.

Hälso- och sjukvård i hemmet – personcentrerad vård och rehabilitering

Patienten och patientsäkerheten måste alltid komma främst. Nu behövs en uppgradering för att stärka alla vårdyrken, så att alla som arbetar inom vården ges rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete. Fler ska vilja utbilda sig för att arbeta inom vården och de som redan arbetar inom vården ska vilja stanna. Och orka stanna. Ingen ska behöva bli sjuk av att vårda någon annan.

Utan vårdpersonal med utvecklingsmöjligheter i form av vidareutbildning, rimliga arbetsmiljöer och bra arbets­villkor kommer vi inte kunna råda bot på de problem svensk hälso- och sjukvård står inför. Därför måste vårdens medarbetare både stärkas och bli fler. Att vårdens medarbetare är livsviktiga är ett alldeles självklart konstaterande. Det mot­svaras emellertid inte av den uppskattning som visas vårdens och omsorgens medarbetare och de villkor som finns inom vården i dag.

Detta gäller inte minst arbetsvillkor, arbets­miljöer och förutsättningar till vidareutbildning för vårdens och omsorgens medarbetare. Som exempelvis sjuksköterska eller undersköterska måste man få möjlighet att orka ett helt yrkesliv i vården, och då krävs det att villkoren, inte minst gällande arbetsmiljö och arbetsbelastning, utvecklas åt ett mer rimligt förhållningssätt än för närvarande.

Vårdens medarbetare ska kunna utvecklas inom sin egen profession. Arbetet med att kunna göra lönekarriär inom vården ska förbättras och utvecklas till att omfatta fler yrkesgrupper. Allt kan inte ske nu och samtidigt.

Effektivare tillsyn över socialtjänsten

Men mer måste göras för att lönerna också ska vara jämställda och konkurrenskraftiga, individuellt satta och påverkbara på längre sikt för en stark löneutveckling. Ingen anställd inom vården och omsorgen ska behöva känna hopplöshet i vardagen inför sin arbetssituation och maktlöshet att inte kunna påverka till exempel arbetstider och arbetsbelastning.

Det måste gå att utveckla vårdens arbetssätt så att alla medarbetare oavsett yrke känner att de kan påverka sin och sina arbetskamraters arbetssituation i positiv riktning. I många regioner prövas olika modeller för att skapa en bättre arbets­miljö. Men betydligt mer måste göras skyndsamt för att regionerna av vårdens personal ska uppfattas som riktigt bra arbetsgivare.

Utmaningarna när det gäller personalförsörjningen skiljer sig åt, både inom landet, inom en region eller kommun, men även i vården och omsorgen i sig. På många enheter, avdelningar och kliniker är det oftast enkelt att rekrytera och behålla medarbetare, medan det på andra ställen, ser helt annorlunda ut. Ofta är det verksamheter med dygnetrunt­verksamhet som har allra svårast att rekrytera och behålla medarbetare.

Sedan år är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Där­till står denna kategori av orsak till sjukskrivningar för de allra längsta sjukskrivnings­tiderna och har lägst frekvens av återgång till arbete. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har gått igenom relevant forskning vad gäller samband mellan en betydande mängd faktorer i arbetsmiljön och symptom på utmattning och depression.

Stärk vårdens och omsorgens medarbetare

På gruppnivå finns det enligt denna forskning till exempel belägg för att personer som upplever en arbetssituation där de har små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymptom. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering hävdar vidare att det finns tillräcklig kunskap och information om sambanden mellan arbetsmiljöer och psykisk ohälsa och att fokus därför i framtiden bör riktas in på studier av vetenskapligt under­byggda arbetsmiljöinsatser.

Sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsjuksköterskor och annan vård- och omsorgspersonal är särskilt utsatta. Därtill visar detta att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på respektive arbetsplats. Även läkar­gruppen, särskilt yngre läkare, drabbas allt oftare av sjukskrivning. Strävan som är uttalad är att regioner ska vara oberoende av inhyrd personal.

Det innebär i praktiken att lönekostnader för hyrpersonal inte ska överstiga 2 procent av regionernas totala lönekostnader. Det betyder att lönekostnaderna för inhyrd personal inte ska överstiga tre miljarder kronor per år. År uppgick dessa kostnader till 5,2 miljarder kronor. Därtill fortsätter kostnaderna för hyrpersonal att öka i tolv av 21 regioner under Många regioner och kommuner befinner sig just nu i det som allt oftare benämns som en bemanningskris.

Patientskadelagen Senast den 30 april ska IVO lämna en slutredovisning av uppdraget till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet).

Patientsäkerhetslagen Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni Sammanfattning.

Patientlagen Publicerad 10 juni Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utöva tillsyn och ha möjlighet att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa.