Hur många bor i hälsingland
Hälsingland är ett landskap i södra Norrland i Mellansverige. Det gränsar i söder till Gästriklandi väster till Dalarna och Härjedaleni norr till Medelpad och i öster Bottenhavet. Landskapet har omkring synliga fornlämningar. Hälsingland ligger norr om limes norrlandicus biologiska norrlandsgränsen men i huvudsak söder om den bergiga norrlandsterrängens gräns.
I Hälsingland talas hälsingemåloch landskapet anses delas av dialektgränsen mellan norrländska mål och sveamål.
Blasonering : I svart fält en gyllene bock med röd beväring. Hälsinglands landskapsvapen har sitt ursprung i att när de första landskapsvapnen kom till på Gustav Vasas tid, så hade Hälsingland en stor getavel.
Kakor på scb.se
Hälsingebocken har kommit att bli en ikon för Hälsingland som återfinns som husdekoration och souvenirer. Prinsessan Madeleine innehar titeln som Hälsinglands hertiginnalikaså Gästriklands. Det tidigaste omnämnandet av hälsingar kan vara i den engelska dikten Widsith från talet, som talar om ett folk som kallas Hælsings och regerades av en i övrigt okänd sagokung vid namn Wada.
Landskapet omnämns även i Florenslistanursprungligen fråni sin latinska form "Helsingia". Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och efterleden inge'inbyggare'. Vad hals åsyftar har debatterats, emellertid har det inget med kroppsdelen att göra.
Fakta om Hälsingland
De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten jämför med Helsingborg - Helsingördet vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke. Den vanligaste uppfattningen är däremot att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar. I motsats till Helsingborg som i 60 år stavades Hälsingborg har stavningen av Hälsingland inte ändrats tillbaka.
Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla Håkan den godes saga från talet. Tore Hälsing fornnordiska: Þórir helsingur var sonsonen till Ketil Jamte Jämtlands landsnamnman som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha anklagats för dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter; landet som sträckte sig till kusten blev kallat Helsingjaland.
Han fick senare sin hämnd då han hur många bor i hälsingland utsedd till kung över Jämtland och fler delar. Hälsingland ingick med säkerhet i hans kungadöme. Hälsingland är unikt i Sverige då det är det enda landskapsnamn som används som svordomen eufemism för helvete som belagts tidigast på talet. Landskapet är odlingsbart i området under högsta kustlinjendär sedimentjord återfinnes.
Detta innefattar slättmarken längs den 20 till 30 kilometer breda kustremsan och älvdalarna, samt i den cirkulära sänkan i Dellenområdetdär en meteoritkrater uppstod för miljoner år sedan. På Hedningahällan i Enångers socken i Hälsingland har heterogen keramik från — f. Vete och korn har påträffats, men tros vara medförda till platsen, och inte lokalt odlade.
En hur många bor i hälsingland fornlämningstyp från bronsåldern i Hälsingland och övriga mellannorrland är de gravrösen som ligger som ett pärlband i kustlandet, nära den dåvarande strandlinjen. Odling och betesdrift introducerades i Hög och Hälsingtuna socknar samt i södra Hälsinglands inland under yngre bronsålder, där odling har daterats till f.
Den odlande kulturen når Hälsinglands kustland kring år f. Exempel på rika järnåldersfyndplatser är Forsa socken där två fornborgar finns registrerade. Dessa ingick i den fyndtäta geografiska triangeln mellan Norrala socken vid dagens SöderhamnMjälleborgen Östersund, Jämtland och Gene Örnsköldsvik, Ångermanlanddär ett självständigt småkungarike tros ha uppstått.
Rikligt med vikingatida runinskrifter finns i landskapet, se Lista över Hälsinglands runinskrifterde flesta från tal. Den äldsta bevarade nordiska rättskällan är sannolikt Forsaringen från Hälsingland, av de flesta forskare daterad till talet, [ 14 ] av andra medeltid [ 15 ]. Hälsingland i sentida litteratur kallat Stor-Hälsingland [ 16 ] [ 17 ] [ 18 ] var före unionstiden det gemensamma namnet för den norrländska kustbygden norr om Ödmården som under medeltiden kom att lyda under Hälsingelagen bevarad från och uppbära ledungsskatt till den svenska kronan.
Området omfattade sålunda hela det som skulle bli Norrlandså långt det var bebott av svenskar, utom Gästrikland, som var en del av Uppland. Hälsingland ansågs av kronan sträcka sig till Ule älv och Ule träsk i nuvarande Finland. Den del av Stor-Hälsingland som låg väster om Bottniska viken motsvarar således dagens Hälsingland, Ångermanland, Medelpad och södra Västerbotten, och var uppdelat i tredingar.
Den södra delen kallades Sundhedsom i något senare tid delades i prostadömena Alir [ förtydliga ] sydvästra delen och Sundhed nordöstra deleneller södra och norra prosteriet, vilka i huvudsak motsvarar det nuvarande Hälsingland. Alir och Sundhed hade var sin lagmanmen i slutet av talet slogs de båda lagsagorna samman. Den gemensamme lagmannen höll lagmansting vid sockenkyrkorna och ofta även allmänna landsting för hela landskapet.
Denne lagman stod dock i ett underordnat förhållande till Upplandslagmannen.
Folkmängd 31 december; ålder
Ett exemplar av Hälsingelagen förvarades i Selånger i nuvarande Medelpad. Stenfinn Staffan"Hälsinglands apostel", var biskopsvigd missionär som omkring år utsändes från Hamburg-Bremen, [ 20 ] och enligt traditionen döpte många hälsingar, men efter jagades bort och led martyrdödenbegravdes i Norrala och kom att dyrkas som helgon. Kyrkor började därefter byggas, ofta vid etablerade handels- tings- och kultplatser, ibland av förmögna personer som gårdskyrkor.
Hälsingland hade vid ingången till talet ett löst förhållande till Sverige.