Skötte hus och hem för länge sen
Sissela Kyle kisar mot solen bakom sina solglasögon. När Femina träffar den folkkära skådespelaren är det en av de sista sommardagarna i Stockholm, och kaffet smakar extra gott på Moderna museets terrass. Sissela Kyle har en intensiv höst framför sig — åtta år efter mamma Gunhild Kyles bortgång tar komikern sin enmansföreställning Min föreställning om mamma på turné genom Sverige.
Det är tydligt.
Sissela Kyle: ”När mamma dog kände jag att jag hade gjort allt”
Det handlar också om min föreställning om henne, jag kan ju inte utge mig för att berätta hennes liv. Sissela beskriver sin mamma som en kvinna av sin tid, vars frigörelseprocess utvecklades parallellt med den svenska kvinnorörelsen — Gunhild Kyle påbörjade sin forskarkarriär samtidigt som hon hade fullt ansvar för hem och barn. Efter att under många år ha forskat inom idéhistoria på Göteborgs universitet blev Gunhild den första professorn i kvinnohistoria när ämnet bildades Men hon var ju oerhört glad över att det ämne som hon hade ägnat så mycket energi åt fick den statushöjningen det naturligtvis innebar.
På den tiden var det företrädesvis manliga professorer, och en manlig värld.
De 9 bästa arkiven att forska om ditt hus i!
Man gjorde inte vågen åt att hon kom dit. Så hon fick väldigt tuffa år där. Gunhild Kyle hade dock skinn på näsan — Sissela konstaterar att hon fortfarande saknar hennes ironiska kommentarer och vassa blick på omvärlden. Det finns ju liksom en missuppfattning om att roliga människor skulle vara glada. De roligaste har ofta mörkret i sig, och det hade verkligen hon. Har du fått din humor från henne?
Hon hade alltid någon ironisk kommentar, eller en kvick vändning. Däremot har jag på tack och lov inte ärvt hennes depressiva sida. Jag kan nog ha mitt mörker, men hon kämpade med depression.
Hur levde medeltida kvinnor?
Efter att ha avslutat sin akademiska karriär flyttade Gunhild upp till Stockholm i mitten av talet, och bosatte sig i samma hus som sin dotter. Sissela Kyle hade då precis gått igenom en skilsmässa, och var ensamstående med två barn på sex och tio år. Jag skilde mig och var ensamstående med barnen rätt mycket, men spelade också teater, repeterade och filmade — jag höll på hela tiden.
Då hjälpte hon mig enormt, det var som att hon var en ensamstående mormor. Mina barn har henne att tacka för så mycket. Sen när hon blev gammal kunde jag hjälpa henne i stället. Och det gjorde jag gärna. Min föreställning om mamma är en historia om Gunhild Kyle och svensk kvinnohistoria, men också om åldrande. Gunhild, som alltid hade varit självständig med hög integritet, fick med åldern allt sämre syn, och trots att hon var klar i huvudet in i det sista behövde hon på slutet förlita sig på vård och hjälp — inte minst från dottern Sissela.
Jag skötte kontakten med vården, tog ansvar för henne och förde hennes talan. Det var självklart för mig. Sitt sista år i livet tillbringade Gunhild på hem, men fram tills dess bodde hon kvar i samma hus som dottern, vilket gjorde det lättare för Sissela Kyle att hjälpa sin mamma. Varje dag gick hon förbi och kollade att mamman mådde bra, och hade kontakt med hemtjänsten när det behövdes.
Jag åkte ner var sjätte vecka och det var jättemycket, säger Sissela och fortsätter:. Det var ett privilegium, när hon dog sen så kunde jag känna att jag hade gjort vad jag kunnat. Jag hjälpte henne fan in i kaklet. Det känns jättebra. Sissela Kyle konstaterar sakligt att hennes mammas bortgång inte var en tragedi — hon hade levt 94 rika år, och var redo att gå vidare.
När Sisselas pappa Per Gunnar Kyles död sammanföll med dotterns årsdag utlöste det däremot en ålderskris. Skådespelaren var mitt uppe i att spela en av rollerna i klassiska Singin' in the rain på Oscarsteatern i Stockholm när det plötsligt slog henne att hon också kommer dö en dag. Det var som att jag aldrig tidigare tänkt att jag ska dö, det hade inte varit något som angick mig.
Sissela kände sig låst. När musikalen skulle ut på turné valde hon att lämna bort sin roll till en annan skådespelare, och låta sin karriär ta en ny vändning. Medan det i dag är vanligt med enmansföreställningar för komiker och skådespelare, så såg klimatet annorlunda ut för 17 år sedan — och föreställningen Dina dagar är räknade hade kanske aldrig blivit till utan medskaparen Calle Norléns hjälp.
Och det var väldigt mycket tack vare honom som jag gjorde det. Jag skulle aldrig haft självförtroende nog att tänka att jag skulle göra en egen föreställning, det var inte alls lika vanligt då. För mig var det ett jättesteg.