Socialstyrelsen skolhälsovård
Observera att dessa föreskrifter är upphävda genom ikraftträdandet av HSLF-FS och ska därför endast tillämpas enligt övergångsbestämmelserna i de föreskrifterna. Observera att det är den tryckta versionen av författningen som gäller.
Barn och unga i hälso- och sjukvården - Socialstyrelsen
Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om använda bemyndiganden och ikraftträdandebestämmelser, se respektive författning. Vad som anges om EES-land gäller även för Schweiz. Beteckningen tredjeland används för ett land som inte omfattas av första stycket. Den ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning.
Meriter från utbildning som ligger till grund för tidigare uppnådd specialistkompetens eller från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Utbildningsprogrammet ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Semester och jourkompensationer får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen.
Den ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning. Den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring. Handledarutbildningen socialstyrelsen skolhälsovård omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik.
Barn och unga i hälso- och sjukvården
Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring. Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder. Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till en åtgärdsplan som "socialstyrelsen skolhälsovård." Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens.
ST-läkaren bör, utöver handledning, fortlöpande ges sådana instruktioner som anges i 1 § 3 med återkoppling från dem som har gett instruktionerna. Kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen ska även granskas och utvärderas av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren. Om granskningen eller utvärderingen visar att det finns brister, ska vårdgivaren åtgärda dessa.
Vårdgivaren bör se till att den externa granskningen och utvärderingen genomförs vart femte år. Studierektorn bör utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. Barn- och ungdomsmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin. Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomshematologi och onkologi Barn- och ungdomskardiologi Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Neonatologi.
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Klinisk fysiologi Radiologi. Enskilda basspecialiteter Akutsjukvård Allmänmedicin Arbets- och miljömedicin Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Klinisk farmakologi Klinisk genetik Onkologi Reumatologi Rättsmedicin Socialmedicin. Invärtesmedicinska specialiteter Endokrinologi och diabetologi Geriatrik Hematologi Internmedicin Kardiologi Lungsjukdomar Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Njurmedicin.
Kirurgiska specialiteter Anestesi och intensivvård Barn- och ungdomskirurgi Socialstyrelsen skolhälsovård Kirurgi Kärlkirurgi Obstetrik och gynekologi Ortopedi Plastikkirurgi Thoraxkirurgi Urologi Ögonsjukdomar Öron- näs- och halssjukdomar. Laboratoriemedicinska specialiteter Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Klinisk patologi.
Neurologiska specialiteter Klinisk neurofysiologi Neurokirurgi Neurologi Rehabiliteringsmedicin.
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri Psykiatri. Tilläggsspecialiteter Allergologi Arbetsmedicin Beroendemedicin Gynekologisk onkologi Nuklearmedicin Palliativ medicin Skolhälsovård medicinska insatser i elevhälsan Smärtlindring Vårdhygien Äldrepsykiatri.
Skolans gemensamma elevhälsoarbete
Specialiseringstjänstgöring i en grenspecialitet kan påbörjas inom ramen för specialiseringstjänstgöringen i basspecialiteten. Specialiseringstjänstgöring i en tilläggsspecialitet kan påbörjas inom ramen för specialiseringstjänstgöringen i basspecialiteten. Allergologi 4 § För att få ett bevis om specialistkompetens i allergologi ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna.
Arbetsmedicin 5 § För att få ett bevis om specialistkompetens i arbetsmedicin ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i en specialitet som tillhör någon av. Beroendemedicin 6 § För att få "socialstyrelsen skolhälsovård" bevis om specialistkompetens i beroendemedicin ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna.
Gynekologisk onkologi 7 § För att få ett bevis om specialistkompetens i gynekologisk onkologi ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna. Nuklearmedicin 8 § För att få ett bevis om specialistkompetens i nuklearmedicin ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna. Palliativ medicin 9 § För att få ett bevis om specialistkompetens i palliativ medicin ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i en specialitet som tillhör någon av.
Skolhälsovård 10 § För att få ett bevis om specialistkompetens i skolhälsovård ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna. Smärtlindring 11 § För att få ett bevis om specialistkompetens i smärtlindring ska läkaren ha ett bevis om specialistkompetens i en specialitet som tillhör någon av. Vårdhygien 12 § För att få ett bevis om specialistkompetens i vårdhygien ska läkarenha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna.
Äldrepsykiatri 13 § För att få socialstyrelsen skolhälsovård bevis om specialistkompetens i äldrepsykiatri skaläkaren ha ett bevis om specialistkompetens i någon av specialiteterna.